Puls & Inlärning
Tänkte ta upp ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat det vill säga sambandet mellan pulshöjande aktivitet och en ökad inlärningsförmåga hos våra elever. Tanken om att skriva ett sådant här inlägg har legat och grott inom mig under cirka ett års tid och nu tänkte jag att det, i samband med att jag drog igång den här hemsidan, var läge att gå från ord till handling.
Att pulshöjande aktivitet ökar barns inlärningsförmåga har varit känt i flera år. 1999 genomförde forskare från Malmö Högskola och Skånes universitetssjukhus en stor studie på två skolor (totalt ca 200 elever) i Bunkeflostrand. Studien som kom att få namnet bunkeflostudien är en av de mest omfattande studierna av detta slag i svensk historia. Syftet med forskningsstudien var att undersöka huruvida daglig fysisk aktivitet ledde till bättre studieresultat i exempelvis matematik. För att förtydliga hur allt gick till tänkte jag försöka ge en kort beskrivning av projektet i sin helhet.
Första gången forskarna kom i kontakt med de två klasserna som skulle undersökas var när de gick i årskurs 2. Klasserna delades in i två grupper där den ena gruppen fick schemalagd fysisk aktivitet samt extra motorisk träning medan den andra gruppen fick fortsätta med den vanliga idrottsundervisningen vid två tillfällen per vecka. Nio år senare, när eleverna gått ut årskurs 9 jämförde man sedan elevernas betyg i matematik men även i andra ämnen jämfört med deras resultat i årskurs 2. Det visade sig att svaret var tydligt. Gruppen som fått extra fysisk aktivitet och motorisk träning hade inte bara bättre resultat i ämnet Idrott & Hälsa utan även i de tre basämnena Matematik, Svenska och Engelska. Resultatet var särskilt signifikant bland pojkarna.
Men hur är detta möjligt? Handlar inte bara ökade kunskaper inom exempelvis matematik endast om ett ökat antal lektionstillfällen inom det specifika ämnet? Svaret på den frågan är NEJ. Svaret på frågan hittar vi i människans biokemi. För att du lättare ska förstå hur det hänger ihop tänkte jag nu försöka gå in lite djupare på hur det fungerar rent biokemiskt.
Det finns flera faktorer som ligger bakom men jag kommer att endast fokusera på två av dessa. Det första hänger ihop med tre signalsubstanser som finns i hjärnan: Serotonin, Dopamin samt Noradrenalin. Serotonin påverkar vår rädsla, ångest samt våra aggressiva känslor. Dopamin är vår belöningssubstans och styr över våra lyckokänslor medans det sista Noradrenalinet styr vår vakenhet och pigghet. Om det uppstår en obalans i dessa tre substanser kan ett icke eftersträvansvärt beteende uppstå. Exempelvis kan en för låg serotoninnivå leda till att man blir lättirriterad och aggressiv medan en högre nivå leder till lugn och kontroll. För höga nivåer av Noradrenalin i hjärnan leder till depression och nedstämdhet och även barnets kognitiva förmåga, det vill säga barnets tankar och minne, påverkas negativt. Var kommer då fysisk aktivitet in i bilden? Forskning har visat att daglig fysisk aktivitet inom ett visst medelintensivt pulsintervall leder till att kroppen lär sig att reglera dessa nivåer vilket leder till att barnet blir lugnare, får positiva känslor, blir mindre aggressivt, kan lättare hantera motgångar samt har lättare att ta till sig ny information vilket är en försutsättning för att klara sig bra i skolan.
Den andra delen av den fysiska aktivitetens positiva effekter hänger ihop med ett protein som förkortas BDNF. BDNF är ett signalprotein som fungerar som tillväxtfaktorer i det centrala nervsystemet. Fram till inte allt för länge sedan trodde man att en nyproduktion av hjärnceller var omöjlig. Ny forskningar har dock upptäckt ett fenomen som kallas för neurogenes. Neurogenes handlar om hur hjärnan kan bilda nya hjärnceller i frontalloben med hjälp av just neurogenes. Det intressanta är just att BDNF, som endast kan utsöndras under fysisk aktivitet, aktivt bidrar till att stimulerar neurogenes. Det vill säga ökade halter av BDNF leder till nybildningen av hjärnceller. Det räcker dock inte bara med att bilda nya celler i hjärnan. Det handlar lika mycket om att skapa nya och effektivare förbindelser (synapser) mellan cellerna. Lösningen på detta stavas MATEMATIK. Genom att utsättas för matematisk problemlösning aktiveras processer i hjärnan som leder till ett ökat antal förbindelser. På det sättet har forskare kunnat se ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och bättre betyg.
Hur fungerar det rent praktiskt? Det finns några saker som är viktigt att tänka på när man planerar en fysisk aktivitet med fokus på att främja inlärningen.
- Passet bör vara ca 30-45 minuter långt.
Passet får inte vara för intensivt utan barnen bör ha en puls på 70-75% av sin maxpuls.
Det efterföljande teoretiska arbetspasset, kunskapskollen, hemläxan eller motsvarande bör göras i direkt anslutning till eller maximalt 90 minuter efter avslutad fysisk aktivitet.
För oss i skolan kan ju detta vara något att tänka på när vi lägger schemat och flera skolor i Sverige har redan anammat det här med daglig fysisk aktivitet och där sticker kommuner som Valdemarsvik och Enköping ut i mängden. Tanken är ju dock att det även går att applicera på barnets hemmamiljö. Kanske kan det rentav löna sig att låta barnet vara fysiskt aktivt en stund innan det är dags att sätta sig ner och göra sina läxor? Med det här inlägget hoppas jag att jag lyft betydelsen av fysisk aktivitet och vinsterna med det även ur ett inlärningsperspektiv. Samtidigt får man ju naturligtvis inte förbise de fysiska vinsterna som det medför i form av bättre kondition, bättre sömn och minskad risk för övervikt.
//Erik Winge